[42] CALLING 911 [it could be just like heaven]

"Om jag putsade ett ett snötäckt fönster så vet du vem som kan smälta bort allting."

Det är lustigt hur vissa bara vet. Jag har aldrig vart lättläst men det går inte att lura alla. Det finns en anledning till att tjocka böcker står och dammar på ett bibliotek men de finns ju fortfarande kvar så chansen att aldrig bli läst är förvisso liten men fullt möjlig. Om mina vänner plötsligt fick en enorm läslust, om jag plötsligt verkade mer intressant eller om det kanske bara var så att en uppgift blev aktuell och att jag var enda utvägen vet jag inte men på sistone har sidorna bläddrats flitigt.

Det borde ha känts konstigt men det gjorde det faktiskt inte. Jag gillade det, det erkänner jag. Jag vill bli en välläst bok på ett bibliotek. Jag vill betyda något. Jag vill vara den som gör saker betydelsefulla. Som min fönsterputsare, Mr Dude, det är någon som är betydelsefull det. Som min sol. Min sol är den där stjärnan som gör att jorden lever. Som gör att jag orkar leva lite. Det är något det. Sådant släpper jag bara inte. Om solen slocknar så dör jorden. Om min sol slocknar dör jag nog lite inombords.


Mitt problem är att jag är inte jorden - jag är Mars. Inte tillräckligt nära


END OF EMERGENCY CALL [42] A__a

KOMMENTARER

KOMMENTERA INLÄGGET HÄR:

Namn:
remember me?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback