CALLING_911

Ledigheten är väl bra, visst. Vad gör jag nu? Ingenting. Det är väl det som är meningen men jag kan inte låta bli att tänka på att det ger mig allt för mycket tid över till att tänka på sådant jag inte vill tänka på. Jag vill faktiskt inte tänka alls. För ett år sedan spydde jag så fort jag hörde ordet "skola" och först nu inser jag att jag har byggt upp en värld vid den. Byggt upp ett liv jag förvånansvärt nog inte vill bli av med till skillnad från tidigare.

I vilket fall som helst så är julstöket inte riktigt på topp i år, har inte vart det sen.. ja, ett par år tillbaka. Konstigt nog saknar jag det inte riktigt. Visst är julen mysig men inte alls vad jag vill att den ska vara. Kanske för att den inte innehåller bara dessa varma, positiva tankar som den borde innehålla. Som den ska innehålla. Julen är mysig, gå på stan och kolla på alla fina skyltningar, kolla på alla schyssta filmer som visas (ensam hemma!) och paket, gemenskap, glädjen..

Jag vill inte känna mig så omotiverad inför julen som jag faktiskt gör. Jag menar.. visst. Det är fint hemma, jag gör vad jag kan med stämningen tillsammans med övriga familjemedlemmar men.. Det är ändå inte samma sak längre. Jag önskar mig en riktig jul. En så'n som man hade när man va' liten.


Min chokladkalender är snart uppäten. Otroligt nog fortfarande lika roligt som förut. Dessvärre har det ju blivit en del fel i den.. Förstör allt. Eller, ja, nästan allt. Julens första köttbulle ska ätas idag, kanske kan kompensera för chokladkalendertillverkarns dåliga förmåga att göra rätt. Vad vet jag. 

END OF EMERGENCY CALL [1] A__a